I självhjälpsvärlden talas det gärna om hur man skriver sin livsberättelse. Det gäller att “mena det man säger och säga det man menar”. Ofta pratar jag med mina klienter om deras men.
Jag har ett bra liv, men…
Hon hade lovat mig att förändra si-och-så, men…
Egentligen var det inte hans fel, men…
Förra året hade jag som mål att X, men…
Jag förstår vad du säger, men…
Dessa men är långt viktigare än vad du kanske tror. Det kan vara just dessa men som sätter mentala käppar i hjulen för att du ska komma till skott, förändra en situation, komma till acceptans eller bara kunna komma vidare.

Din livsberättelse handlar inte bara om vilka ord du använder, utan också hur du berättar den. För egen del kan jag berätta om mitt 2017 på två helt olika vis:

“2017 var ett helt fruktansvärt år. Båda mina föräldrar gick bort och jag kraschade totalt efter det, både fysiskt och mentalt.”

“2017 gick båda mina föräldrar bort. Sällan har jag haft så fina upplevelser som under det året! Jag och mina syskon kom mycket nära varandra i vår förväntanssorg. Det var fantastiskt att se hur människor som varit viktiga i våra föräldrars liv vallfärdade, både fysiskt och mentalt, till dem för att uttrycka sin tacksamhet medan de fortfarande var i livet. Jag fick se de två människor som skapade mig knyta ihop sina liv och möta döden utan dödsångest. Att se hur man praktiskt sätter sitt liv i ordning från första parkett var en av de största gåvor mina föräldrar har gett mig. De livsförändringar jag gjorde efter detta år har varit till stor glädje för mig.”

Har du svårt att skriva din livsberättelse, eller behöver du hjälp att hitta rätt väg i livet kan du boka ett kostnadsfritt konsultationssamtal för att se om samtal med mig hade varit något för dig.