Jag älskar vårt hem av många anledningar. Gillar att komma hem efter några dagar hos våra vuxna barn och stiga in i allt det välkomnande och hemtrevliga. Sist vi kom därifrån, för en månad sedan, luktade det dock lite skumt. Jag trodde att vi hade glömt tömma någon soptunna innan vi åkte eller något liknande och kollade runt utan att hitta något.

Mer eller mindre varje dag sedan det första tillfället har jag känt den där unkna doften. Jag har städat i golvbrunnar. Jag har letat bakom skynken. Jag har försökt låta min näsa leda mig medan jag blivit mer och mer frustrerad och doften har blivit allt mer ihållande. Spola fram till helgen som gick. Dags att börja storstäda inför första advent. Fönsterputs och lite allt möjligt annat krävde bl a att jag plockade fram en del verktyg. När jag ändå hade skruvmejsel framme bestämde jag mig för att skruva bort silen i diskhon då det var ett tag sedan det gjordes. Lo and behold! URK. Här hittade jag roten till det unkna. Det var alldeles geggigt av beläggning och därmed mycket tillfredsställande att diska loss, skrubba med Svinto och spola med toalettrengöring. Efter en riktigt rejäl rengöring kan jag lättad konstatera att den där doften är BORTA!

I terapeutiska samtal är det många gånger precis detta som händer. Flera av mina klienter tar kontakt med mig då de har något i livet som inte “luktar gott”, men de kan inte hitta det på egen hand. Tillsammans letar vi och skrubbar ordentligt när den dolda källan till stanken hittas. Efter det blir det lättare att hålla reda på vardagsröran.